Kristina Linde Produktionschef

Tillväxt i balans - vår stora utmaning

Om Kristina Linde
Uppgift: Produktionschef.
Utbildning, yrkesbakgrund: Civilingenjör och teknologie licentiat i kemisk apparatteknik vid kemiteknik i Lund. Arbete inom pappersindustrin i Nymölla. Inom Lyckeby sedan 2008.
Bakgrund:  Född på Österlen. Uppväxt i lantbrukarfamilj. Bor i Skepparslöv med man och två utflugna barn.
Fritidsintressen: Träna, odla, dreja keramik, matlagning.

– Försäljning, produktion och odling måste vara i takt.

– Ska vi nå målet 85 000 ton potatisstärkelse till år 2020-2021 måste vi vara i balans i alla led, säger Kristina Linde, produktionschef hos Lyckeby sedan nio år. Under 2017 ökar odlingsarealen, både hos våra tidigare odlare och genom att en del nya kommer till oss. Detta ställer krav på alla delar av vår organisation, säger Lyckebys produktionschef, Kristina Linde

2008 blev hon chef för stärkelseproduktionen. Efter hand som organisationen förändrats är hon nu chef även för produktionsanläggningarna för förädling av stärkelse till livsmedelsindustrin och pappersindustrin.

Många stora utmaningar
– Vår största och viktigaste utmaning är att växa samtidigt som vi håller balans mellan marknad, produktion, odling och ger bra betalt till odlaren för potatisråvaran.

Att konkurrera på en världsmarknad där det finns produkter av andra råvaror är en annan stor utmaning. Ytterligare en är att i tid hantera de långa processerna för olika nödvändiga tillstånd.

Omfattande investeringar
Målet är att tillverka 85 000 ton stärkelse år 2021. För att kunna hantera den volymen genom alla led, krävs stora investeringar i ökad kapacitet och i att bygga bort ”flaskhalsar”.
– Under de kommande fyra-fem åren behövs investeringar på mellan 300 och 400 miljoner kronor. Mycket fokus ligger på livsmedelsproduktionen i Nöbbelöv, men också på utökning av nativproduktionen i Mjällby, berättar Kristina.
Även i stärkelseproduktionen för pappersindustrin behövs investeringar.
– Vi måste prioritera i rätt tid, prioritera medlen rätt och göra investeringar och utbyggnader i rätt ordning. Jag är inte rädd att vi inte klarar det, men vi måste vara i balans undertiden vi gör det.

Risk fastna i siffror
Kristina betonar också att det i en tillväxtfas är lätt att fastna i siffror och pengar. Det är lika viktigt att investera i medarbetare, att utveckla organisation och arbetssätt, och att rekrytera ”rätt” personal.
– Vi måste vara kostnadseffektiva och växa med bibehållen kvalitet. En förutsättning för att klara det är att vi har en ändamålsenlig organisation, med rätt kompetens och där Lyckeby är en attraktiv arbetsgivare. Vi rekryterar gärna medarbetare som finns i närheten, kompetensen blir ofta kvar i bygden.

ETT Lyckeby
Med ansvar för alla områden i produktflödet måste Kristina se till att det finns enhetliga rutiner för gemensamma lösningar.
– Vi kan bli ännu bättre på att kitta ihop vår organisation; att fungera som vara ETT Lyckeby, där alla strävar mot samma mål.
– Vi har olika typer av kunder och väldigt många olika produkter. Det är en utmaning att hålla ihop allt, men det GÅR.  ”Lyckeby-andan”, som finns sedan gammalt inom företaget där medarbetarna känner stolthet och lojalitet, är en viktig tillgång som vi ska vara rädda om, vårda och aktivt utveckla.

Nått taket
På flera områden har Lyckeby nått taket i kapacitet. Viktiga nödvändiga investeringar för att möta framtiden rör därför

  • processutrustning för ökad produktionskapacitet
  • utökat lager för färdigvaror
  • bättre struktur för utlastning och leveranser

Processutrustning
– Vi behöver öka produktionskapaciteten för både nativ stärkelse och förädlade livsmedelsstärkelser. Som exempel kan nämnas att vi behöver utöka volymerna i reaktionsledet, höja tvättkapaciteten och vidta olika åtgärder vad gäller emballering.

Utökade lager
I investeringsplanen för i Nöbbelöv finns också ökat utrymme för färdigvarulager. Samtidigt planeras för ytterligare en stor lagringssilo, som behövs för att ta emot den ökade mängden nativ stärkelse som kommer produceras.

Ny väg – effektiva och säkra transporter
Med ökade volymer följer ökad trafik, såväl till och från anläggningen som inom fabriksområdet.

– Antalet lastbilar för in- och utleveranser och internlogistik ökar hela tiden, säger Kristina Linde. För att trafiken framöver ska kunna flöda effektivt och säkert, kommer vi att dra en helt ny väg runt fabriksområdet. I och med det friställs ytor som vi kan utnyttja för utbyggnad av fabrik och färdigvarulager.

Förädling av biprodukter allt viktigare
Lyckeby har en ambitiös tillväxtplan. Grunden i den är att maximera värdet genom att ta vara på allt i stärkelsepotatisen. Vid sidan av själva stärkelsetillverkning och -förädling står därför förädling av biprodukter högt på agendan.

Gödningsmedlet Lyckeby Organic – koncentrerad fruktsaft – är ett exempel på en lyckad förädling av en biprodukt.
– Odlarna är klart intresserade av produkten som är godkänd även för ekoodling. Idag är gödningsmedlet Lyckeby Organic också ett säkert kort i företagets hållbarhetskoncept eftersom det innebär att vi för tillbaka näring till lantbruket.

Protein i tiden
Lyckeby extraherar sedan några år tillbaka det protein som finns i potatisen för tillverkning av foderprotein. Ett lyckosamt projekt där marknaden visat stort intresse för produkten. Kristina berättar att Lyckeby nu går vidare och utvecklar potatisproteinet även för livsmedel, något som verkligen ligger i tiden.

– I diskussionerna om ett mer hållbart samhälle pratas mycket om behovet av att växla över en del av konsumtionen av animaliskt protein till växtbaserat protein. I detta sammanhang ser vi utvecklingsmöjligheter för vårt potatisprotein.

– Vi gör nu fullskaleförsök med potatisprotein i livsmedelskvalitet för att utveckla och utvärdera produkten och samtidigt lära oss hur den marknaden fungerar.

Stor produktion kräver tillstånd
Lyckebys omfattande produktion kräver en rad tillstånd från olika myndigheter. Tillstånd som behöver utökas och förnyas när verksamheten växer.
– Vi är inne i flera tillståndsprocesser. I fjol fick vi klart med ny vattendom för Nöbbelöv. Vi har också fått tillstånd för utökad nativproduktion i Nöbbelöv, berättar Kristina.

I nuläget avvaktar Lyckeby besked för utökad produktion i anläggningen på Lister. Företaget har överklagat vissa av länsstyrelsens ställda villkor.
– Vi känner att vi inte kan leva upp till en del av villkoren och har därför begärt en prövotid.

Kristina berättar också att företaget redan börjat arbeta med tillstånd för den livsmedelsproduktion man räknar med att ha om fem år.
– Det gäller att vara ute i god tid!

 

 

 

År 8 000 f. kr - 1600-taletFrån Anderna till Europa

Läs berättelsen

1700-taletMat, sprit och stärkelse

Läs berättelsen

1800-taletPotatis mättar Europa

Läs berättelsen

1800-taletIndustriell utvinning av potatisstärkelse

Läs berättelsen

År 1900-1920Många små fabriker och svåra tider

Läs berättelsen

1920-taletSSF ser dagens ljus

Läs berättelsen

1930-taletFrån depression till framtidstro

Läs berättelsen

1940-taletKrig, fred och nya tag

Läs berättelsen

1950-taletMiljökrav och rationalisering

Läs berättelsen

1960-taletFramtidstro och utveckling

Läs berättelsen

År 1970 - 2000Miljöförbättringar och expansion utomland

Läs berättelsen

År 2000-2017Avreglering och expansion

Läs berättelsen

År 8 000 f. kr - 1600-taletFrån Anderna till Europa

 

1.     8 000 f.Kr
Idag finns det över 2 000 olika kända potatissorter. Alla kan, med modern DNA-teknik, spåras omkring 8 000 år tillbaka i tiden till en enskild planta i Anderna, i dagens Peru.

2.     3000 f.Kr
I Egypten, ca 3 000 f.Kr, behärskar man tekniken att utvinna stärkelse ur vete. Stärkelsen användes till att bestryka papyrus för att höja kvaliteten på den
skrivna texten.

3.     400 f.Kr
I Kina produceras skrivpapper. För att förbättra läsbarheten på den skriva texten bestryks med risstärkelse.

4.     400 f.Kr
I Europa tillverkar greker och romare vetestärkelse för medicinskt bruk. Efter romarrikets fall går denna kunskap helt förlorad i Europa.

5.     900-talet
I nuvarande Iran och Irak, läser arabiska läkare antika romerska texter och plockar upp kunskapen om att tillverka stärkelse av vete.

6.     1000-talet
Arabiska läkarna blir medicinska auktoriteter i Europa. I ocj med detta återförs kunskap om tillverkning och användning av stärkelse till Europa.

7.     1500-talet
Då Spanien besegrar inkafolket, kommer de bland annat i kontakt med en vacker växt med vackra blommor och de ätliga knölar.

Växten tas med tillbaka till Europa. Sjömännen upptäcker snart att potatisen var värdefull eftersom de som äter potatis under resorna undgår att drabbas av skörbjugg.

Trots sjömännens positiva erfarenheter av att äta potatis, var den under lång tid enbart intressant bland enbart Europas botanister och kungligheter. Det man värdesatte var de vackra blommorna. Det skulle ta skulle ta lång tid innan knölarnas stora värde som mat skulle bli känt och accepterat.

8.     1600-talet
I Europa under 30-åriga kriget, sprids långsamt kunskapen om potatisen och dess stora potential som näringsrikt livsmedel.

I olika vetenskapskretsar runt om i Europa experimenteras det med potatisen. I Sverige i botaniska trädgården i Uppsala, odlar och undersöker Olof Rudbeck potatisens möjligheter.

Stärkelse börjar dyka upp i de europeiska apotekens sortiment.

1700-taletMat, sprit och stärkelse

Spannmål används under 1700-talet för tillverkning av brännvin och till framställning av stärkelse som används för den tidens högsta mode; pudrade peruker och stärkta kläder. Samtidigt behöver Europa kunna mätta sin fattiga befolkning.

Man letar därför efter nya råvaror som alternativ eller komplement till spannmål.

Experiment med potatis
Bland botanisterna runt om i Europas finns kunskap om potatisens möjligheter. Här i Sverige experimenterar Jonas Alströmer med odling och växtförädling av potatis på sin gård i Alingsås.

Efterhand inser Europas statsöverhuvuden, med god hjälp av botanisterna, att potatis kan vara den alternativa gröda man söker.

Misstänksamhet
Introduktionen av den nya grödan går dock trögt. Bönderna är misstänksamma och svåra att övertala att sätta potatisknölen på sina åkrar. Potatis får skulden för än det ena, än det andra. I Skottland vägrar bönderna exempelvis att odla potatis eftersom potatis inte nämns i bibeln…

På andra håll beskylls potatis för att vara orsak till allehanda sjukdomar som spetälska, lungsot och engelska sjukan…
Äta potatis…? Nej, på sin höjd kan den användas som svinföda… Potatis betraktas till och med som något syndigt eftersom den ansågs stimulera till ”passion”.

Eva lägger fram sin avhandling
Genombrottet för potatisodlingen här i Sverige kommer då Eva Ekeblad de la Gardie lägger fram sin vetenskapliga avhandling
”Försök att tillverka bröd, brännvin, stärkelse och puder av potatis”.

Avhandlingen ger vetenskapliga belägg för att potatis är en värdefull råvara såväl för mat som för tillverkning av
brännvin och stärkelse. Potatis har dessutom flera andra fördelar: mer odlingssäker gröda än spannmål och möjlig att odla på sämre jordar jämfört med spannmål.

Eva Ekeblad blir, som första kvinna, invald i svenska Vetenskapsakademien 1748.

Hembränningen ökar
Kunskapen om potatis sprids nu mycket snabbt. Intresset för att odla potatis ökar. Parallellt ökar även
hembränningen, med eskalerande alkoholproblem i samhället som följd.

Industriell tillverkning av stärkelse
En av de äldsta kända tillverkarna av potatisstärkelse i Sverige är Henrik Klingtorph på Frostentorps gård utanför Karlshamn som startade sin verksamhet 1749.

Trots att det i hans privilegiebrev föreskrivs att 25 procent av råvaran ska utgöras av potatis, är det dock vete som är den huvudsakliga råvaran.

 

1800-taletPotatis mättar Europa

Misstänksamheten mot potatis lägger sig och odlingen tar ordentlig fart. Potatis blir snabbt en gröda som mättar en stor andel av Europas hungriga befolkning. Tack vara detta minskar dödligheten och befolkningstalen ökar snabbt.

På gårdarna början man tillverka potatisstärkelse i hantverksmässig skala.

Ännu mer sprit
Intresset för att tillverka sprit av potatis stiger nu kraftigt i Sverige. I var och varannan by byggs brännerier och i hemmen puttrar hembränningsapparaterna. År 1852 finns det cirka 43 000 ”brännerier” i landet inkluderat de som fanns i hemmen.

Spriten flödar och fylleriet är utbrett med stora sociala och ekonomiska konsekvenser för samhället. För att råda bot på problemen införs totalförbud mot alla former av husbehovsbränning 1860.

Potatisbladmögel slår till
Att vara så beroende av potatis för sin överlevnad skulle dock visa sig vara riskabelt. På Irland kommer sommaren 1845 med stora mängder regn och vattnet står kvar ute på potatisåkrarna.

Fukten gör att potatisen drabbas av potatisbladmögel och brunröta på knölarna. Angreppen av bladmögel sprider sig explosionsartat över hela ön. Troligen får man bara 30 procent av normal skörd och befolkningen drabbas åter av svält.

Den potatis som sparas till nästa års utsäde är redan smittad med bladmögel varför angreppen blir än värre året därpå. Hungersnöden är ett faktum och Irlands befolkning minskar under de kommande tio åren från 8 miljoner till sex miljoner. Hälften dog av svält och resten emigrerade, de flesta till Amerika.

 

1800-taletIndustriell utvinning av potatisstärkelse

Efter förbudet mot hembränning bildades ett stort antal andelsbrännerier av de småbönder som odlat potatis och bränt sprit hemma. För att öka möjligheterna att få avsättning för sin potatis riktas blickarna även mot tillverkning av potatisstärkelse.

Tekniken utvecklas nu från rent hantverksmässig tillverkning ute på gårdarna till små men mer fabriksmässiga verksamheter.
En fru Ömke i Göteborg anhåller år 1845 om privilegium att tillverka och sälja stärkelse gjord av potatis. Hon påpekar att potatisstärkelse ”icke allenast är långt drygare än det som görs av vete, utan ock tjänligt till matlagning samt således på flera sätt nyttigt för allmänheten”.

En av de första egentliga potatisstärkelsefabrikerna startas 1878 i Hemmingsmåla i dagens Olofströms kommun i Blekinge.

Året därpå startar en större anläggning i Gåragöl inte långt därifrån.

År 1900-1920Många små fabriker och svåra tider

I början av 1900-talet är odlingen av potatis och framställningen av stärkelse nästan helt koncentrerad till sydöstra Sverige. Av landets omkring ca 100 små stärkelsefabriker ligger runt 90 i Blekinge Län och de nordöstra delarna av Kristianstads Län.

Kring 1912 beslutar några grosshandlare från Göteborg sig för att starta en egen stärkelsefabrik. Valet av placering faller på det nerlagda bryggeriets lokaler i Lyckeby i östra Blekinge. Tillverkningen kommer igång 1913.

Framgången uteblir dock eftersom potatismjölet är för dyrt. Året därpå startar de ett nytt bolag – Lyckeby Glukos – för tillverkning av glukos från potatis.

Som följd av första världskriget, införs regleringar av jordbruksprodukter. All potatis som odlas behövs nu som mat.

Efter krigets slut, 1918, släpps restriktionerna vilket gör att potatisodlingen, liksom tillverkningen
av sprit och stärkelse, åter kommer igång.

Det blir snabbt stora problem med överproduktion av potatis och stärkelse med obalans på marknaden och prisdumpning som följd.

Många stärkelsefabriker får ekonomiska problem och går omkull.

Även Lyckeby Glukos likvideras.

1920-taletSSF ser dagens ljus

Under 1920-talet försöker de många små stärkelseföreningarna hitta samarbetsmodeller för att uppnå en stabilare position på marknaden. Många, långa och invecklade diskussioner förs mellan stärkelseföreningarna. Diskussioner som leder till flera försök att samarbeta som dock inte leder någon vart.

Slutligen beslutar en majoritet av föreningarna att gå ihop i en gemensam försäljningsförening som startar år 1927.

Namnet blir Sveriges Stärkelseproducenters förening. Detta långa namn förkortas i dagligt tal SSF.

Huvudkontoret placeras i Karlshamn.

1929 köper SSF nerlagda Lyckeby Glukos och drar åter igång framställningen. Det är nu namnet Lyckeby kommer in i SSF.

1930-taletFrån depression till framtidstro

Den stora ekonomiska depressionen som följer på Wall Street-kraschen 1929, plågar hela världen.

Industrier går i konkurs med massarbetslöshet, minskad köpkraft, sjunkande efterfrågan och fallande priser som följd.

Detta slår hårt även mot jordbrukets företag som inte kan sälja sina produkter.

Stabilitet och framtidstro
Politiska åtgärder vidtas mot nöden. 1930 gör regeringen upp med Bondeförbundet.

Genom en överenskommelse – ”kohandeln” – tas krafttag mot arbetslösheten. Man inför bland annat reglering av jordbruket, statliga stöd, importtullar och högre stabila priser för jordbruksprodukter.

För potatisodlarna ger ”kohandeln” framtidstro och stabilitet genom fasta produktionskvoter och säker avsättning till högre priser.

Branschen svara med att satsa framåt och tar bland annat fram kvalitetsbestämmelser för potatis och effektiva metoder för bekämpning av potatisbladmögel.

1940-taletKrig, fred och nya tag

Mellankrigstiden präglas av ett starkt sug efter rationalisering och stärkelseindustrin var inget undantag. En utredning förordade exempelvis att samtliga stärkelsefabriker i Sverige skulle ersättas av en enda jättelik fabrik.

Av det blev dock intet.

Andra världskriget kom emellan med ransoneringar och regleringar. Potatisen som odlades behövdes åter för livsmedel.

Efter freden 1945 tog ekonomin och rationaliseringen fart på nytt. Nedläggningar av de minsta stärkelsefabrikerna skedde nu i rask takt.

Odlingen av potatis blir under denna tid starkt koncentrerad till sydöstra Sverige.

Mätning av stärkelsehalt i potatis.

1950-taletMiljökrav och rationalisering

Under 1950-talet börjar det stå klart att industrins utsläpp generellt har negativ inverkan på miljön.

Myndigheterna börjar ställa upp gränsvärden och kräver att industrierna tar ansvar och att utsläppen minskas.

För SSF är det framförallt utsläppen av näringsrikt processvatten från stärkelsetillverkningen som är problemet. Det släpps orenat ut i sjöar, vattendrag och hav och gör stor  skada på ekosystemen.

SSF utvecklar och effektiviserar tillverkningstekniken vilket närapå halverar behovet av vatten från 5-6 kbm/per ton processad potatis till 3-4 kbm/ton.

I och med det blir det praktiskt möjligt att använda processvattnet som gödning och sprida det på betesmarker i närheten av fabrikerna.

Rationaliseringsivern och miljökraven fortsätter att driva på nedläggningen av de små stärkelsefabrikerna.

När Nya Mörrums stärkelsefabrik stod färdig 1958 ersatte den exempelvis sju mindre anläggningar.

Bild från stärkelsefabriken i Jämshög, en av de mindre och orationella fabriker som lades ner.

1960-taletFramtidstro och utveckling

Rationaliseringen inom industrin som tog fart efter andra världskrigets fortsätter med allt mer ökad intensitet.

Kraven på att minska miljöpåverkan ökar i samma takt.

Under åren 1960-1964 läggs nästan alla de kvarvarande stärkelsefabrikerna ner.

De ersätts av fyra stora nybyggda fabriker: Kristianstadortens och Villands i Skåne samt Lister och Östra i Blekinge.

De nya stora fabrikerna är effektiva. Deras produktionskapacitet ligger på drygt 100 ton stärkelse/dygn jämfört
med 2-3 ton/dygn för de fabriker som läggs ner.

Även odlingen effektiviseras till nytta för både odlare och förening.  SSF startar en omfattande verksamhet med odlingsrådgivning, odlingsförsök, växtförädling, nya potatissorter, sjukdomsbekämpning, balanserad gödsling mm.

Effekten av ökade kunskaper bland odlarna blir att skördarna av potatis ökar (ton potatis/ha) samtidigt som stärkelsehalten i potatisen höjs. Parallellt minskar den odlade arealen.

År 1970 - 2000Miljöförbättringar och expansion utomland

Konkurrensen från utländska stärkelsetillverkare börjar sätta press på SSF.

Produkterna måste utvecklas och anpassas till en allt mer krävande marknad. Utvecklingsavdelningen tar fram enklare, förädlade stärkelseprodukter för både livsmedels- och teknisk industri.

Miljökraven skärps kontinuerligt och SSF inför ännu en gång en en ny vattensnål process för stärkelseutvinning. Behovet av processvatten minskar åter igen drastiskt från 3-4 kbm/ton processad potatis till ca 0,7 kbm/ton.

Detta koncentrerade processvatten – sk fruktsaft – är så pass rikt på näringsämnen att det är lönsamt för potatisodlarna att hämta och att sprida som gödning på åkrarna.

De fyra stärkelseföreningarna går slutligen ihop och bildar ett gemensamt företag.

För att kunna hävda sig och nå framgångar på den internationella marknaden inleds på 1980-talet ett samarbete med det amerikanska företaget National Starch. Samarbetet pågår i 10 år och ger många nya kunskaper och värdefulla internationella kontakter.

Kryddföretaget Culinar förvärvas.

Internationaliseringen fortsätter nu i rask takt.
Lyckeby Aloja i Lettland blir SSF:s första etablering utomlands följt av Lyckeby Amylex i Tjeckien.

Sveriges anslutning till EU, 1995, innebär ekonomiska fördelar för stärkelsepotatisodlarna. Högre priser på stärkelsen gör att odlingen och stärkelseproduktionen ökar med cirka 20 procent.

Försäljningen intensifieras bl a via Culinar i Sverige och nyetablerade bolag i Polen och Ryssland. Avtal skrivs med distributörer i många länder.

En stärkelseindustri förvärvas i Inre Mongoliet, Kina. Efter ett tiotal år togs företaget över av en kinesisk partner. Tiden i Kina ger många värdefulla
erfarenheter och ingångar på den kinesiska marknaden att ett försäljningsbolag etableras i Shanghai.

 

År 2000-2017Avreglering och expansion

2003
Koncernen organiseras i två affärsområden.
Lyckeby Culinar för livsmedel och Lyckeby Industrial för tekniska produkter.
Avsikten var att få större fokus på de två affärsområdena och fortsätta utvecklingen av koncernen.

2004
Etablering av Culinar China
Ambition var att ta del av tillväxten på den kinesiska marknaden.
Svårigheter att få igång försäljningen, gjorde bolagets utveckling långsam.
Bolaget avvecklas därför och ett renodlat försäljningskontor startas i Shanghai.

2008
Lyckeby Culinar köper varumärket Kockens.
Ambitionen var dels att säkra den Kockens-produktion som Culinar redan tillverkade åt Unilever som då ägde varumärket, dels att bredda smakverksamheten mot konsument och storhushåll.

2007
Investering i ny derivatfabrik i Nöbbelöv. Den äldre anläggningen var utsliten och inte rationell.

2009
Beslut om investering i Nöbbelöv: en anläggning för utvinning av potatisprotein

Ambitionen var att klara avregleringen som stod för dörren. Åtgärder måste till för att långsiktigt överleva.

2010
Solam bildas. Ett utvecklings- och försäljningsbolag samägt med Emsland. Ambitionen var att försvara vår marknadsposition för våra tekniska potatisstärkelser.

2011
Sista reglerade stärkelsekampanjen.
Med stor vånda förberedde vi oss inom stärkelseindustrin på att stöden från EU skulle försvinna.

2011
Nya miljökrav införs från 2016 vilket tvingar fram nytänkande. Beslut tas om att bygga en anläggning för indunstning av fruktsaften i Nöbbelöv.

Effekten blir dels renare vatten, dels ett nytt koncentrerat organiskt koncentrerat gödningsmedel – Lyckeby Organic – som lanseras med stor framgång till lantbruket.

2011
Beslut om att investera i en modern packutrustning på Culinar.  Ambitionen var att fasa ut de gamla förpackningsmaskinerna då de inte längre var konkurrenskraftiga.

2012
Beslut om en storsatsning på ny blandningsanläggning på Culinar. Ambitionen var att möta det allt mer skärpta konkurrensläget på marknaden, genom att ersätta den gamla olönsamma blandningstekniken.

2011
Etablering av dotterbolag i Norge

Ambitionen var att expandera försäljningen av livsmedelsingredienser i Norden genom en etablering i Norge. Efter några år med svårigheter att få lönsamhet, avvecklades bolaget. Istället inleds ett frultbart samarbete med ett norskt ingrediensföretag.

2011
Köp av Potatisspecialisten. Ambitionen var att säkra fortsatt tillverkning på Culinar.

2010-2013
Nödvändig omstrukturering av koncernen.  Ambitionen var att skapa koncentration på våra kärnverksamheter stärkelse och smak. Ett antal bolag avyttras och avvecklas. I huvudsak en lyckad process. SSF fick fokus på sin kärnverksamhet och de flesta av de sålda verksamheterna har kunnat utvecklas med andra ägare.

2013
Beslut om utbyggnad av nativfabrikens kapacitet i Nöbbelöv. Ambitionen var att öka kapaciteten och sänka produktionskostnaderna samt att att ta vara på det värdefulla proteinet i potatisen. Bäckaskogsfabriken stängs.

2014
Organisationen har behov av att kunna fokusera bättre på smak respektive stärkelse. All stärkelseverksamhet samlas nu i Lyckeby Starch och smakverksamheten koncentreras till Lyckeby Culinar.

2015
Beslut om utbyggnad av Listerfabriken: Investering i ny potatisproteinfabrik och anläggning för indunstning av fruktsaft. Ambitionen var att möta nya miljökrav och utnyttja möjligheten till lönsam utvinning av potatisprotein.

2015
Marknaden har länge efterfrågat E-nummerfria livsmedelsingredienser. Vi lanserar ett nytt E-nummerfritt stärkelsesortiment: Lyckeby Careful Clean Lable Starch som tas emot väl av kunder och distributörer. Stärkelserna tillverkas med en ny teknik som utvecklats inom företaget.

2016
Strategiplan 2021 ger ett samlat bild av om de kommande årens behov av investeringar i teknik, organisation och marknad.

2016
SLU i Alnarp tar i samarbete med Lyckeby fram en helt ny potatissort vars stärkelse enbart består av naturligt lagringsstabil amylopektin.
Den nya potatisen blir Sveriges första som utvecklats med hjälp av CRISPR-CAS9. Ambitionen är att denna nya unika potatisråvara kunna effektivisera stärkelsetillverkningen, höja produktkvaliteten, utveckla helt nya produkter och kraftigt minska behovet av kemi i tillverkningen.

2016
Beslut om utbyggnad av den flytande produktionen på Culinar. Flytande smakprodukter är ett växande och lönsamt segment där vi ser stora möjligheter.

2017
Ökad förädlingsgrad är en nyckel för långsiktig lönsamhet. Planering görs för satsning på utökad kapacitet för livsmedelsförädling i Lyckeby.